frasse_130925

Lägeskoll med Franzén

I söndags blev AHK klara för semifinal och nu väntar ett upp till två veckor långt uppehåll innan semifinalspelet börjar, ahk.nu tog ett snack med Mikael Franzén om det som varit och om det som skall komma.

3–0 i matcher mot Malmö, trodde du det på förhand?

– Nja inte 3-0 i matcher kanske, men vi trodde så klart att vi skulle gå vidare. Säker på seger kan man aldrig vara men vi tyckte att de trots sitt desperata poängbehov inte hade gjort jättematcher på slutet, till viss del säkert beroende på att de spelade många bortamatcher i rad. De var luriga förra året så en viss oro fanns givetvis, men i valet mellan Redbergslid och Malmö spelade också målvaktsfrågan stor roll och där tyckte vi inte Nebojsa Simic var bra mot oss senast. Dessutom hade de sin försvarsgeneral Carl-Johan Andersson indisponibel vilket också vägde tungt i vårt beslut. Men sedan med spelare som Adam Lönn, Linus Persson, Stian Tönnesen, Mirsad Pecikoza, Robert Månsson och Fredrik Lindahl kan man aldrig känna sig säker. Det visade ju sig att vi valde rätt och det var skönt att slippa åka till Malmö ytterligare en gång.

Vilka delar i spelet är du mest nöjd med?

– Jämfört med seriespelet tycker jag att vi har lyft oss i alla delar i dessa matcher. Vårt försvar- och målvaktsspel är flexiblare och mer kämpande än innan vilket skapar möjligheter för kontringar. I anfallet har vi hittat några rörelser som vi är trygga i och jag tycker vi får mål från många positioner vilket är bra.

Vad är det som gör att ni på ett relativt behagligt sätt kan manövrera ut Malmö?

– Försvaret helt klart. Vi gjorde tre bra matcher bakåt och vi fick till grymt många kontringar även i Baltiskan där nätet bakom mål är långt ifrån målställningen. Malmö hade det tufft att göra mål och det tyckte jag var det som avgjorde. Samtidigt vann vi målvaktsmatchen i alla tre matcher vilket givetvis spelar stor roll. Sedan tyckte Tubbi (Ulf Sivertsson) att det var jämt i uppställt spel vilket jag inte riktigt håller med om. Kändes som det var en liten fördel oss då vi inte fick många kontringar emot oss.

Två veckors uppehåll inför semifinal, är det enbart positivt?

– Jag tycker det. Vi har chansen att uppgradera våra kroppar och vårt spel, tempot får vi försöka skapa själva på träning. Vi har också i viss mån chansen att läsa in oss på motståndare redan nu även om Kristianstad ser ut att få välja först.

Hur lägger nu upp träningarna fram till semi?

– Den här veckan blir lite tyngre med handboll på tisdag och fredag samt friidrott på torsdag och ledig helg vilket vi kan behöva inför framtiden. Nästa vecka ägnar vi åt att lägga spel och taktik mot motståndare och trimma kropparna mot första semifinalen.

Är alla spelare friska och krya?

– Ja vi har hela truppen tillgänglig just nu och det känns givetvis jättebra att vi kan använda alla och hitta spelare som passar mot motståndare i olika situationer. När alla är med och bidrar så är det givetvis extra kul. Alingsås HK är ett lag och då känns det bra att alla är med och bidrar.

Finns det någon önskemotståndare i den kommande semifinalen?

– Nej egentligen inte. Samtliga lag är svåra motståndare, men vi vet att vi har hemmaplansfördel i ryggen och kan slå alla lag.

Hur bra är ni nu jämfört med förra säsongen?

– Jag tycker vi är lite bättre som lag betraktat i år, finns lite fler variabler. Vi är inte lika lätta att läsa i år då vi har fler som bidrar och gör mål. Vet inte om det finns någon statistik som stöder min teori men det känns så.

I en viss annan kvartsfinal någonstans i Skåne har film blivit ett tema, vilken film skulle du förknippa med Alingsås HK och vilken är din bästa film?

– Slutspel handlar om superhjältar och då är väl något med Marvels som X-Men eller liknande passande. Vi har dessutom många olika stjärnor i laget med en plan – så varför inte Jönssonligan? Tittar man på oss lite utifrån så kanske en film som Gökboet ibland är väldigt passande för vårt lag. Min bästa film är nog Pride som jag såg för ett tag sedan på bio. En fantastisk brittisk film om gruvstrejken i Storbritannien under Margaret Thatchers tid och hur de får hjälp från oväntat håll. En verklig berättelse som svänger snabbt mellan skratt och gråt. En viktig berättelse även för dagens samhälle kan jag tycka. Den fångade mig verkligen vilket en bra film skall göra, rekommenderas varmt!
Skrivet av Martin Johansson   
2015-04-15 11:38